Kampen om Nobel Center fortsätter

Moderaternas initiativ till nybyggnationen av Nobel Center på Blasieholmen i Stockholm har fått tusentals sympatisörer att lämna partiet. Det menar Björn Tarras-Wahlberg, ordförande i Stadsmiljöföreningen Blasieholmens Vänner. Han flaggar även för att bygget blir en dyr nota för skattebetalarna.

– Det räcker inte att byta partiledare, politiken måste ändras när det gäller stadsbyggnad och stadsmiljöer, säger han.

Genom att föreslå en annan placering för Nobel Center skulle Moderaterna vinna tillbaka minst 20 000 röster före nästa val, enligt Tarras-Wahlberg.

– Otroligt många Stockholmare är ursinniga på Moderaterna för den planerade förstörelsen i centrala Stockholm. Ilskan är utbredd och mycket stark.

Joakim Larsson (M), vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad, säger att det är möjligt att man tappat en del röster på grund av stadsbyggnadspolitiken. Men Moderaterna kan i alla opinionsmätningar konstatera att det stora tappet i Stockholm har skett till Centerpartiet, som också stödjer Nobel Center, så det finns ingen direkt koppling där.

– Men det finns säkert de som är besvikna i den här frågan och därför röstat på ett annat parti. Vi fattade beslutet i fullmäktige för snart 1,5 år sedan och frågan har prövats på vår interna förbundsstämma i Stockholm. Vi har kommit fram till i mycket stor majoritet att inte ompröva det här. Vi tror att det här är en riktig placering för Nobel Center.

Han avfärdar därmed det förslag som Stadsmiljöföreningen Blasieholmens vänner, Förbundet för Ekoparken, Haga-Brunnsvikens Vänner, kommittén för Gustavianska Parken och närmare sjuttiofem deltagare lyfte fram förra veckan när de samlades på en avriven tomt utanför Wenner-Gren Center i Stockholm. En av deltagarna, Eva Hultman Ribbing, var även med och protesterade mot bygget förra gången vid Stadshuset.

– Det här är en viktig fråga. Den där kolossala byggnaden ska inte förstöra Blasieholmen och tullhuset ska inte rivas. Det måste finnas några kulturella, mindre byggnader kvar. Stockholm ska vara mer lik Paris och Rom som inte tillåter höga byggnader mitt i centrum, säger hon.

De vill att kommunen flyttar bygget till Östra Hagastaden och tycker att det är märkligt att förslaget inte ens har funnits med bland de många alternativ som Stockholms stad har förkastat, men ändå delgivit Nobelstiftelsen.

– Mitt budskap till politikerna är att flytta bygget hit till Hagaparken vid vackra Brunnsviken mitt i nationalstadsparken, säger Björn Tarras-Wahlberg.

“Bästa platsen”

Men Stockholms stad håller fast vid sin ursprungliga plan.

– Det är Nobelstiftelsen som driver projektet och det är med dem staden valt Blasieholmen som plats. Den politiska processen är i det avseendet över och platsen fastställd. Samtliga partier röstade för markanvisningen 2010 och för att påbörja detaljplaneringen, säger Roger Mogert, Stockholms stadsbyggnadsborgarråd (S).

– Vi har tittat på olika placeringar och hade bred politisk överenskommelse om att det här var bästa platsen, säger Joakim Larsson (M).

Det återstår fortfarande att se vilket beslut som fattas i högsta instans. Mark- och miljödomstolen kommer att behandla överklagandet senast nästa vår. Björn Tarras-Wahlberg förvånas över att Stockholms stad går vidare i processen trots att statliga och kommunala remissinstanser ger rött ljus för byggplanen.

– Stockholms stad och Nobelstiftelsen har bestämt sig från början och struntar i demokratin, säger han.

Joakim Larsson (M) säger dock att samtliga partier var överens om placeringen i början, men ändrade sin uppfattning under resans gång.

– Demokratin är uppbyggd så att fullmäktige prövar frågan och där har man fattat beslut om att det här var den bästa platsen. Remissinstanserna har inte vetorätt. Sedan fick själva arkitekturen som sådan flera partier att ändra åsikt om Blasieholmen. Kristdemokraterna vill integrera byggnaden med tullhuset, som vi vill ska flyttas.

Andra ville att det skulle byggas på ett mer traditionellt sätt och resten att det inte ska byggas alls.

– Det verkar idiotiskt att klämma in ytterligare ett jättestort hus som verkligen förstör stadsbilden. Ingen kan tycka något annat, sedan finns det de som säger att det är kvalificerad arkitektur i sig, men det är en annan sak, det blir ju inte bra om det förstör runt omkring, säger Kerstin Westerlund Bjurström, ledamot i Stockholm Skyline och vice ordförande i Blasieholmens vänner.

Hon har tidigare jobbat som ordförande i Svenska arkitekters riksförbund och antikvarisk chef för Statens fastighetsverk.

Dyr nota för skattebetalarna

Björn Tarras-Wahlberg tycker inte att det är okej att bekosta det gigantiska projektet med skattebetalarnas pengar.

– Nobelstiftelsen har redan ett palats på Sturegatan, konserthus för prisutdelning, Stortorget för museum och stadshus för Nobelfester. De har redan Stockholms bästa läge, men det är oftast så att de som redan har allt vill ha ännu mer. Och de betalar inget, det är skattebetalarna, läsarna av er tidning, som står för kalaset.

Det handlar om markupplåtelse och driftskostnader som bekostas av skattebetalarna. Roger Mogert (S), Stockholms stadsbyggnadsborgarråd, undviker att svara på skattefrågan när Fastighetsnytt kontaktar honom. Detta trots att staten bidrar till driften av centret med 120 miljoner kronor, 40 miljoner per år från öppningen och tre år framåt, Stockholms stad med 60 miljoner kronor för marken och 20 miljoner per år för driften, enligt TT. Summor som Joakim Larsson (M) väljer att försvara.

– Det går att jämföra med vad vi ger till exempelvis Liljevalchs konsthall och det här är ett Nobel Center som kommer att bli väldigt viktigt för Stockholms stad. Vi tycker att det är viktigt att vi ger stöd för driften, säger han.

Kerstin Westerlund Bjurström säger att Stockholm stad inte lyssnar eftersom man hellre vill bygga bostäder i Östra Hagastaden och det stämmer att man planerar för det, men hon uppmanar beslutsfattarna att tänka om.

– Det är otroligt sorgligt och ännu en missad möjlighet för både Nobelstiftelsen och Stockholm stad. Det här är den vettigaste placeringen jag kommer på för Nobel Center. Det är smartare att bygga bostäder i nya stadskärnor, precis som regionplanen förespråkar, för att minska segregationen i samhället, stärka ytterstaden och minska sociala klyftor.

Hon säger att det även skulle höja statusen i stadsdelarna runt omkring och i invandrartäta områden.

– Nu bygger man i stället storskaligt, med byggnader på elva våningar, som inte har någon charm. Man ska inte bygga bort bostadsköer, utan satsa på att bygga attraktiva bostadsmiljöer.

Stockholm är redan väldigt centraliserat när det gäller makt och kultur, med stora prestigebyggnader som ligger tätt ihopklämda inne i city, förklarar hon. Frågan har stor samhällsekonomisk betydelse för om alla pressas in i en liten citykärna så växer den aldrig.

– Det är absurt att klämma in ett stort stadskvarter i Östra Hagastaden, som helt blockerar sambanden i parken.

Teresa Ahola

Fakta:

- Tanken var att börja bygga 2017 och att byggnaden ska stå klar två år senare, men nu väntas den inte bli färdig förrän 2020.
- Bygget kostar totalt 1,2 miljarder kronor.
- Byggnaden blir 32 meter högt och 65 meter långt, med en yta på 11 850 kvadratmeter.
- Nobelstiftelsens eget kapital får inte användas till att bekosta bygget, utan bör ske med hjälp av privata donationer. H&M och Wallenbergstiftelsen är två stora privata finansiärer av bygget.
- Framtida verksamhet säkras av staten och Stockholms stad, i kombination med egna intäkter.
- Bygget innebär att det gamla Tullhuset på Blasieholmen måste rivas, vilket Byggnadsvårdsföreningen också är emot.

Källa: Nobelstiftelsen med flera