Jämställdhet – ingen present till kvinnor

I dag behöver man inte längre förklara vad jämställdhet är. Åtminstone inte om man ska tro Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsministern som enligt utsago sitter i Sveriges och världens första feministiska regering. Blickar man ut över rummet under Business Arenas fördjupning i ämnet indikerar närvaron dock något annat – att alla ännu inte riktigt begripit vikten av frågan. Uppslutningen är god, men man får uppfattningen att fastighets- och samhällsbyggnadssektorn är en kvinnodominerad bransch.

I verkligheten ser siffrorna annorlunda ut, med 34 procent kvinnor i börsbolagens styrelser och 27 procent kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper.

Henrik Saxborn är vd på Castellum, ett av de bolag som hamnat på AllBrights gråa lista för bristande jämställdhet i ledningsgruppen. Han är förvånad över den långsamma utvecklingen.

– När jag gick ut 1990 var vi hälften killar, hälften tjejer. Då trodde vi inte att framtiden skulle se ut så här. Det är inte ”good enough” att vi inte kommit längre och jag kan som man inte se vad som hände. Man blir ju självkritisk. Det viktiga på min post är att bidra till att det inte blir likadant för nästa generation.

AllBrights vd Amanda Lundeteg är dock inte allt för bekymrad över fastighetsbranschen. Hon tror att branschen kommer att nå FN:s och EU:s jämställdhetsmål om 40/60 till nästa år. Om inte så kommer den att vara tvungen efter regeringens lagstiftning.

– Vi har ännu inte jämställda styrelser i de börsnoterade bolagen, trots att det har hotats om kvotering ett tag. Är det inte 40 procent jämställda styrelser nästa år vill vi lagstifta. Nu har vi nått 30 procent, vilket inte är toppen år 2015, säger Åsa Regnér.

Efter en handuppräckning blir det dock tydligt att få ställer sig bakom förslaget om kvotering. Amanda Lundeteg är en av dem som inte tror på lösningen.

amanda lundeteg3

Amanda Lundeteg. Foto: Robin Wellström.

– Jag gillar hotet om kvotering. Men tittar man på Norge som införde kvotering för tio år sedan kan man se att antalet kvinnor på lednings- och ordförandeposter inte har ökat.

Hon menar att ledningsgrupperna istället till exempel borde fokusera mer på arbetsplatskulturen.

– Ska man leda människor bör man ha kunskap om dessa frågor.

Förutom hot om kvotering finns en rad andra åtgärder att vidta för att balansera siffrorna.

Eftersom det fortfarande är löneskillnader mellan män och kvinnor, vilket bland annat syns i pensionerna där kvinnorna i genomsnitt har 60 procent av männens, har den sittande regeringen medvetet valt att koncentrera jämställdhetsarbetet för att gynna kvinnornas ekonomiska situation. En annan åtgärd kommer att vara att genomföra en lönekartläggning varje år, istället för vart tredje år. En tredje kommer att bli att förlänga föräldraledigheten en månad för vardera förälder. Där försvinner nämligen många när de tar på sig det obetalda jobbet hemma.

– Vi ska försöka sätta press runtomkring processen för att öka medvetenheten, berättar Åsa Regnér.

Jämställdhetspolitik handlar alltså om att driva en fråga som ändrar och för hela samhället framåt. Och frågan gäller alla.

– Jämställdhet är inte en present till kvinnor. Förstår ni? Det angår alla och man måste vända sig till män och pojkar och få dem, liksom kvinnorna, att ta ansvar för frågan. Situationen är ologisk och irrationell. Jag är leds på det här med att kvinnorna pratar för sig själva i nätverk, medan männen är de som driver och fattar beslut, säger ministern.

Att det ser ut som det gör är inte annat än märkligt när kompetensen och viljan finns hos kvinnor, som dominerar många av utbildningarna runt om i landet och uppenbarligen söker sig till branschen. Åsa Regnér tror inte längre att det handlar om en kompetensfråga.

– Förr förklarade man det med att kvinnorna saknade kompetens, utbildning, erfarenhet, födde barn för länge och allt möjligt annat som just kvinnor skulle förhålla sig till. Nu, många år senare när kvinnorna sedan länge uppfyllt kraven, har vi inte kommit särskilt mycket längre. Fler manliga nätverk borde diskutera dessa frågor. Kvinnorna har gjort vad de kan.

Susanna Thulé