Gårdsten slipper värstingstämpeln

Otrygghet, hot och våld är vanliga inslag i landets 23 särskilt utsatta områden som präglas av svår social problematik och hög kriminalitet. Men det kan vara på väg att förändras. Polisen har åtminstone lyckats återta kontrollen i ett av områdena; Gårdsten.

– Förut kastades stenar, flaskor och andra föremål mot polisen. Men de senaste åren har området blivit mycket lugnare och tryggare. Vi har lyckats städa bort den öppna kriminaliteten, säger Ulf Merlander, polisintendent vid Storgöteborg nordost.

Antalet anmälda brott har enligt polisen sjunkit med 20 procent på två år och med hälften på tjugo år, varav Merlander räknar med att nationella operativa avdelningen plockar bort Gårdsten från “värstinglistan” redan i mars eller senare under våren.

Michael Pirosanto, vd på Gårdstensbostäder, är glad över beskedet.

– Det kan ta 10–20 år att vända på ett utanförskapsområde och vi börjar nu se resultat av något som inleddes redan på 90-talet.

Han syftar på den så kallade “Gårdstensmodellen”. En arbetsmetod som Liberalernas bostadspolitiske talesperson, Robert Hannah, uppvuxen i Gårdsten, gärna vill se större spridning av.

– Vi borde skala av och använda metoden även i resten av Sverige. Alla siffror pekar på att invånarna i Gårdsten är nöjda. Det är mindre stök och tryggheten har ökat i bostadsområdet.

Det finns heller ingen risk för gentrifiering och bortträngning av vissa grupper, enligt honom.

– Jag ser inte att det är en massa rika människor som flyttar in i området, utan majoriteten av de som flyttar in i nyproduktionen är från Angered.

Gårdstensbostäder har faktiskt lägst kvadratmeterhyror i hela Göteborg i dag, bland annat tack vare behovsstyrd renovering.

– Området har blivit attraktivt, trots sitt avlägsna läge från Göteborgs innerstad, och då måste man fråga sig: “Vad har de gjort rätt?” Gårdsten är det enda området i hela Sverige som håller på att vända på utvecklingen, säger Hannah (L).

Genom att anställa trygghetsvärdar, renovera och bygga nytt har kommunen lyckats höja området. Men Gårdsten har gjort en lång resa. Det vet inte minst Ulf Merlander som arbetade i området redan på 90-talet. När kommunen tog över fastighetsbeståndet från Poseidon och Bostadsbolaget 1997 stod 576 av 2227 hyresbostäder tomma.

– Det såg riktigt illa ut i Gårdsten på den tiden. Svår kriminalitet med skottlossningar och mord, samt hög abetslöshet, gjorde att ingen ville bo här. Det stora trendbrottet kom nog för ungefär tolv år sedan.

I dag har Gårdstensbostäder runt tusen sökande per lägenhet och kommunen har skapat tusentals nya arbetstillfällen genom satsningar på det lokala näringslivet. Utöver det har Framtidenkoncernen gett bolaget i uppdrag att satsa på blandade upplåtelseformer med bostadsrätter, varav nio aktörer ska bygga totalt 1 500 bostäder fram till år 2025.

– Inte sedan miljonprogrammets dagar har det byggts så mycket här. Satsningen ökar möjligheten även för våra egna hyresgäster att göra bostadskarriär, säger Michael Pirosanto, vd på Gårdstensbostäder.

Det byggs villor, radhus, bostadsrätter, förskolor, lokaler och seniorboenden. När allt är klart kommer allmännyttan att äga cirka 65 procent i stället för cirka 85 procent av beståndet.

Men det finns en sak som man inte har lyckats få ordning på ännu, enligt Ulf Merlander.

– Skolan. Resultaten är låga och det finns inga skolbarn med svensk bakgrund i Gårdsten.

Det visar enligt honom mycket tydligt varför en välmående stadsdel behöver blandade upplåtelseformer.

– Om nya familjer flyttar hit och sätter sina barn i den lokala skolan så uppstår större social blandning. Det är aldrig bra att bunta ihop olika grupper för sig, vare sig i förorten eller i innerstaden. Det ökar utanförskapet och otryggheten i samhället.

Teresa Ahola