Cibus ordförande: “Lätt att vara efterklok”

Styrelseordförande Rickard Backlund lämnade Cibus Nordic Real Estate, ett nytt fastighetsbolag för matbutiker som listades på Stockholmsbörsen i mars, redan efter ett halvår. “Vi borde ha tänkt på det från början, men det är lätt att vara efterklok”, säger Patrick Gylling, nuvarande ordförande.

Cibus är latin och betyder mat. Namnvalet kändes därför klockrent för bolaget som äger en fastighetsportfölj med 126 dagligvarubutiker i Finland, värderad till cirka 8 miljarder kronor och vars tre största hyresgäster, Kesko, Tokmanni och S-market, representerar mer än 90 procent av beståndet.

Styrelseordförande Patrick Gylling beskriver satsningen som klockren.

– Vårt segment är minst hotat av e-handeln. Ingen i världen har lyckats sälja mat på internet på ett vinstgivande sätt. De flesta säljer varorna för billigt eller till butikspris och tvingas hyra dyra mellanhänder för själva distributionen.

Andelen livsmedel som säljs på nätet i Finland ligger mellan 0,4 och 0,6 procent, enligt Handeln. Det är en relativt obetydlig marknad, menar Gylling. I Sverige stod mathandeln på nätet för 1,6 procent av den totala livsmedelsförsäljningen i februari, enligt Svensk Digital Handel.

– Många konsumenter föredrar att beställa varor på nätet som levereras till närmaste matbutik, postkontor eller ett annat upphämtningsställe, vilket innebär att våra fastigheters betydelse ökar i spåren av e-handeln.

Fördelen är också att livsmedelsbolagen är mer ocykliska.

– Folk handlar mat oavsett om ekonomin går bra eller dåligt, men väljer kanske bort bio- och restaurangbesök. Gallerior är därför mer konjunkturkänsliga än matbutiker.

Han tycker att värderare borde ta det i beaktande och börja värdera matbutiker på samma sätt som gallerior.

– Om två gallerior som säljs för 8 miljarder har en yield på cirka 4 procent, medan matbutiker skulle ha 6 procent. Varför är vår yield sämre fast vi är skyddade mot två av de största hoten, e-handeln och konjunkturen?

Att äga enstaka butiker kan förstås vara riskfyllt eftersom de är svårare att sälja, tillägger han.

– Äger man däremot en stor portfölj så försvinner problemet. Det har även de stora pensionsbolagen insett eftersom de flesta köpt alla sina fastigheter.

Varför listades Cibus på Stockholmsbörsen och inte i Helsingfors?
– Det finns två primära skäl. Det första är att Stockholm har Nordens största fastighetsbörs med ett femtiotal bolag. Vår aktie handlas för ungefär 2–3 miljoner kronor varje dag, vilket är jättehögt. En sådan omsättning hade vi aldrig fått i Finland.

Det andra skälet är att tillväxtmöjligheterna på lång sikt inte är tillräckligt stora i Finland.

– Vi kan växa i Finland, men inte fördubblas då vi redan är väldigt stora i förhållande till den totala marknaden. Därför bör vi vid något tillfälle expandera till andra marknader. Vi kanske finns i hela Norden om 15 år och inom fem år vill vi göra en fusion med en existerande portfölj i Sverige.

Vilka känns mest intressanta? 
– Det finns flera alternativa möjligheter, både ett samarbete med en existerande stor portfölj eller alternativet att köpa en befintlig portfölj som byggs upp successivt. Men det är inget som finns på kartan just nu.

Vad väntar närmast?
– Vi ska ska växa i Finland, refinansiera våra gamla fondlån, få lägre marginal och ta lån som ger oss mer förvärvskapacitet.

Arbetet inleddes redan i juli när bolaget gjorde tre småförvärv i Finland.

– Det ska vi fortsätta med det närmaste året, samtidigt som vi opportunistiskt håller ögonen öppna på de övriga marknaderna.

Varför slutade Rickard Backlund som styrelseordförande?
– Det var inget personligt mot honom, utan handlade helt enkelt om att vår största ägare, SFC, ville ha mig som ordförande. Rickard Backlund valde då att avgå.

Varför valdes du inte från första början?
– Det borde kanske ha gjorts, men det är lätt att vara efterklok. Just då tänkte vi inte så även om många investerare som jag träffade undrade detsamma. Men nu ska jag försäkra att vi bygger upp en intern organisation som följer visionen.

Teresa Ahola