Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Banken: Tvångsförsäljningar väntar svårt skuldsatt bransch

Publicerad: 9 november 2022, 07:58

Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken och Helena Bornewall, senior ekonom på banken, presenterar höstens fastighetsrapport. Foto: Handelsbanken.

Handelsbankens Fastighetsrapport som publicerades på tisdagen ger en dyster bild av läget inom fastighetsbranschen just nu: ”Vi bedömer att fastighetsvärden och bostadspriser faller med 15 respektive 20 procent”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i rapporten.

Ämnen i artikeln:

SvepetHandelsbanken

R


Det är stiltje på fastighetsmarknaden, med låga transaktionsvolymer både på privata och kommersiella fastigheter, skriver banken i rapporten.

”Vi bedömer att fastighetsvärden och bostadspriser faller med 15 respektive 20 procent”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i rapporten.

Det bidrar till ett betydande ras i bygginvesteringarna, även om fokus på energieffektivisering förblir stort.

Handelsbankens prognos är att bostadsbyggandet minskar med cirka 40 procent jämfört med 2021:
”Vi räknar med en kraftig inbromsning av byggandet, där planer skjuts på framtiden och i viss mån ställs in helt”.

Fastighetsägare höjer hyrorna i snabbare takt men det väger inte upp för fastighetsbolagens stigande finansieringskostnader, menar man.

Också hushållens marginaler pressas. För en villaägare med rörliga avtal, direktverkande el och 3 miljoner i bolån stiger kostnaderna för el och räntor med cirka 10 000 kronor per vintermånad.

En stor och belånad fastighetssektor oroar banken. Svenska fastighetsbolag är generellt sett högt belånade och har 750 miljarder kronor i utestående obligationsfinansiering på den svenska och europeiska kapitalmarknaden, uppger man i rapporten.

”Det motsvarar cirka 50 procent av svensk BNP innevarande kvartal och pekar på den betydelse sektorn har för finansiella marknader och den svenska ekonomin”, säger Christina Nyman.

Handelsbanken beskriver ”en vägg av obligationsförfall”. Under 2023 till 2025 förfaller ungefär 100-120 miljarder kronor årligen samtidigt som refinansieringen förväntas bli dyrare, skriver Di.

Banken bedömer att 20-25 procent av volymerna som förfaller tillhör bolag som kommer att få det svårt att refinansiera sig både på obligations- och bankmarknaden. Det kan till exempel handla om bolag utan kreditbetyg och bolag som har finansierat tillväxt med lån.

”Här kommer man med stor sannolikhet behöva sälja tillgångar. Man kommer att försöka undvika nyemissioner, men det kan hända att en del bolag behöver göra det också”, säger Christina Nyman till Di.

Byggkostnaderna har stigit med 23 % efter pandemin

• Antal bostäder till salu har ökat med 60 procent på ett år.
• Handelsbanken räknar med att den rörliga boräntan stiger mot 4,5 procent.
• Byggkostnaderna har stigit med 23 procent sedan före pandemin.
• Cirka 70 procent av cementen i Sverige går till bostadsbygge. Riskerna för ett abrupt stopp i cementproduktionen har dock minskat men det svårare finansieringsläget och den vikande efterfrågan kan i värsta fall leda till en tvärnit i byggsektorn.
• EU vill införa miniminivåer gällande energiprestanda för befintliga byggnader.
• Cirka 100-120 miljarder kronor av lånen på obligationsmarknaden behöver refinansieras årligen 2023–2025.
• 2/3 av hushållens och drygt 1/3 av fastighetsbolagens lån har ränteförfall inom ett år.

Källa: Handelsbanken

Fallande riskaptit och stigande finansieringskostnader kan även riskera att sätta klimatinvesteringar på paus, står det vidare i rapporten.

Men för fastighetssektorn ser kraven gällande energieffektivisering inte ut att minska. I relation till energikrisen vill EU öka kraven gällande byggnaders energikonsumtion ytterligare, bland annat genom miniminivåer gällande energiprestanda för befintliga byggnader.

Det innebär också ett investeringsbehov och därmed kostnader för fastighetsägare, där slutnotan påverkas både av slutlig ambitionsnivå men även av vilka finansiella stöd som kommer att finnas.

”Vi bedömer att fastighetssektorns klimatpåverkan förblir i fokus. Med höga energipriser finner vi även att energieffektivitet blir än mer relevant när det gäller en byggnads attraktivitet som investering. Det finns fortfarande rum för förbättring även om svenska byggnader generellt har lägre klimatavtryck från energianvändning än resten av EU”, säger Christina Nyman.

Se presentationen av rapporten här.

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev