Almedalen: ”Trovärdigheten är central”

Inflationen i den svenska ekonomin må ha stigit på sistone men den är alltjämt för låg. Riksbanken har reviderat ner sin inflationsprognos och med tanke på det låga inflationstrycket och framförallt den svenska kronans starka växelkurs valde Riksbankens direktion inte endast att sänka räntan med 0,1 procentenheter till -0,35 procent utan även att utöka och förlänga sitt kvantitativa lättnadsprogram, eller stödköp av statsobligationer, till årsskiftet. Så förklarar Martin Flodén, vice riksbankschef, Riksbankens räntebesked på torsdagen när han frågades ut på Business Arena Almedalen under programpunkten Rakt på sak.

Riksbanken tog många på sängen med sitt beslut men de som lyssnade på Pär Magnussons resonemang på onsdagen borde inte ha blivit överraskade. Bakgrunden ligger mångt och mycket i den osäkerhet som för närvarande präglar den europeiska ekonomin. Och även om de direkta effekterna på den svenska ekonomin torde bli försumbara av en grekisk konkurs gör osäkerheten den svenska kronan till en säker hamn för investeringar.

Efterfrågan efter kronan ökar således och i enlighet med de ekonomiska principerna och utbud och efterfrågan stiger den då i kurs vilket gör att priserna på importerade varor sjunker. Det riskerar Riksbankens inflationsmål och tvingar till aktion. Att ändra inflationsmålet är inte ett alternativ då det skulle äventyra bankens trovärdighet och som Martin Flodén konstaterar:

– Trovärdigheten är helt central.

Alltjämt orolig
Vidare är det än så länge högst oklart huruvida den inflationstrend vi ändå har haft i ekonomin håller i sig vilket ger anledning till fortsatt expansiv penningpolitik.

När moderatorn Kristina Alvendal frågar Martin Flodén om hur Riksbanken, och han själv, resonerar kring hushållens skuldsättning och det faktum att en räntesänkning kan elda på skuldsättningen svarar han att man alltjämt är orolig. Det är, som Riksbanken vid flertalet tillfällen betonat, inte risken för ökade betalningsförsummelser som man oroas av utan risken för att hushållen kommer minska sin konsumtion vid räntehöjningar. Det i sin tur gör att aktiviteten i ekonomin högst sannolikt kommer att falla.

Martin Flodén anser att Finansinspektionens förslag om amorteringskrav är bra och att myndigheten borde få de mandat och verktyg som behövs för att verkställa förslaget men är dock av den uppfattningen att ett skarpare bolånetak kan leda till problem. Vid vissa skeden i livet bör hushåll kunna vara högt skuldsatta, problematiken uppstår ifall alla hushåll är högt skuldsatta samtidigt. Det finns andra verktyg än ett skarpare bolånetak, ett kan vara att begränsa belåning till hushåll vars inkomst knappast räcker till att täcka skulder och räntebetalningar.

Sverrir Thór