Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommentar

Människan behöver en tillåtande stad

Människan behöver en tillåtande stad
Staden finns därför att människor söker sig till varandra och ser fördelar med gemensamma ytor och mötesplatser. Staden ska vara till för alla. Det gäller både innerstaden och ytterstaden med alla sina möjligheter och med sina problem. Jag har deltagit i en del av Järvadialogen och genomfört gåturer och studerat stadsmiljön tillsammans med invånare i Akalla, Husby, Tensta och Rinkeby.
Suzanne de Laval
Arkitekt SAR/MSA, tekn dr. Partner i Arkitekturanalys

Publicerad: 21 april 2010, 22:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Människan behöver en tillåtande stad

Staden finns därför att människor söker sig till varandra och ser fördelar med gemensamma ytor och mötesplatser. Staden ska vara till för alla. Det gäller både innerstaden och ytterstaden med alla sina möjligheter och med sina problem. Jag har deltagit i en del av Järvadialogen och genomfört gåturer och studerat stadsmiljön tillsammans med invånare i Akalla, Husby, Tensta och Rinkeby. Man kan inte låta bli att fundera lite över varför staden inte sköter sina ytor, utan låter skräpet och ogräset härja fritt så att invånarna känner sig obetydliga och försummande. När sedan all den offentliga servicen dras in förstår invånarna att de inte räknas. Områdena är fina egentligen och har många kvaliteter, men de måste vårdas och servicen måste upprätthållas för att skapa attraktivitet. Det finns många pärlor därute och det finns eldsjälar och föreningar som skapar en viss stabilitet. En mycket intressant sak jag upplevde i dessa förorter var att barnen lekte ute på samma sätt som jag själv gjorde som barn. Helt fritt och utan att vuxna vaktade dem hela tiden. I den ”rikare” staden skjutsas barnen till schemalagda aktivteter och får inte gå ”lösa” ute i staden för sina överbeskyddande föräldrar.

Detta att barn inte tillåts gå fritt i staden är ett oroande tecken som en mängd forskare studerar och pekar ut som ett stort urbant problem. Det tyder på att staden inte längre fungerar för människorna. Det är många faktorer som samverkar till denna utveckling som är liknande runt om i den rika världen. När städernas allmänna ytor hårdexploateras och kommersialiseras blir barnen inte välkomna. När grönytor minskas och blir prydliga parker är barnen inte heller välkomna. När barnen går på skolor och fritidsaktiviteter långt hemifrån måste de skjutsas dit och de lär sig inte själva att hitta i sin stad. Det som är bra för barn är bra för alla människor, och det som är dåligt för barn är också dåligt för alla.

Det vi behöver skapa mer av i hela staden är allmänna gemensamma ytor som är både attraktiva och trygga att vara på – och som finns nära bostaden. Det behövs kulturella arenor och satsningar från staden på mötesplatser där alla är välkomna och där det finns ett rikt utbud av verksamheter som tillgodoser människornas behov. Vi har behov av grönytor som är både välvårdade och tillåtande för olika verksamheter. Det är nödvändigt att det finns allmänna ytor där man kan vistas och göra saker utan att behöva betala. Det som erbjuds nu i innerstaden, om man gör en grov generalisering, är caféer och shopping. Man skulle önska sig något roligare. I förorten erbjuds varken caféer eller shopping. Fördelen med förorten är att det finns ytor nära bostaden där man kan vistas och göra saker, ytorna är slitna men fungerar hyggligt. Däremot finns alltför lite av organiserad intressant verksamhet för ungdomarna och barnen. Därför måste även barnen i förorten skjutsas till fritidsverksamheter av sina föräldrar…

När jag i nyheterna hörde om den planerade moskén i Tensta tänkte jag: ”Äntligen och grattis förorten!”. Äntligen får man en riktigt rejäl kultursatsning med en bred ansats. Det är precis vad alla stadsdelar behöver!

Fakta

Gåtur (eller Walk Through Evaluation) är en metod för utvärdering av byggda miljöer. Genom att olika intressenter går igenom miljön tillsammans skapas förutsättningar för dialog.

Suzanne de Laval

Arkitekt SAR/MSA, tekn dr. Partner i Arkitekturanalys

Suzanne de Laval

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev