Nyanlända kan “rädda” branschen

Tillgången till kvalificerad arbetskraft är en direkt förutsättning för fortsatt tillväxt, men trots det uppger 70 procent av byggbolagen sig ha svårt att hitta personal. Problemet diskuterades under andra dagen på Business Arena Stockholm.

Byggsektorn har brist i samtliga yrken samtidigt som ungefär 10 000 personer går i pension i Sverige varje år, enligt siffror från Arbetsförmedlingen. Det har bland annat väckt en debatt om nyanlända, utstationering och att få väljer en byggutbildning.

– Alla som följer regelverket måste välkomnas in i arbetslivet, inte minst byggsektorn. Det finns outnyttjade resurser, säger Mats Åkerlind, tillförordnad vd på Sveriges Byggindustrier.

Han får medhåll av Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

– Vi har problem överallt även om det går kanonbra för Sverige. Vi har den största tillväxttakten i hela Europa och den lägsta skuldsättningen i hela världen. Sysselsättningen växer så det knakar och arbetslösheten är relativt låg.

Problemet är bara att framgången är orättvist fördelad, enligt Kashefi, som passar på att såga regeringens höstbudget.

– Den ger allt åt alla, så att alla ska vara nöjda och rösta på dem i nästa val. Arbetslösheten ligger på 3,9 procent för svenskfödda och 15 procent för utrikesfödda. Jag hade önskat mig något i budgeten som attackerade den problematiken.

Outnyttjad kompetens
Kashefi menar att regeringen “snabbt som blixten” borde se till att nyttja kompetensen och då handlar det inte bara om de 163 000 nyanlända som kom hit år 2015, utan om alla arbetslösa som har varit här längre än så. Hon säger att det är viktigt inte minst med tanke på att nettotillskottet av 40-55-åringar om tio år kommer att utgöras av utrikesfödda, enligt SCB.

– Det är människor som vi måste nyttja och tillhandahålla utbildning. Det positiva med budgeten var att branscherna får vara med och utforma yrkesutbildningar utifrån det behov som finns på arbetsmarknaden, säger hon.

Antalet anställda hos byggföretagen ökat från 220 000 till 330 000 på 15 år och Mats Åkerlind förklarar att det var skatteomläggningen 1993 som förändrade allt. Det var då bostadsköerna försvann och folk i stället tvingades börja sälja sitt boende.

– Vi gick då på ett par år ner från 330 000 till 220 000 anställda. Om man har den typen av svängningar så kan man inte erbjuda en framtid. Vi måste hitta långsiktighet och möjlighet att hålla fast vid vissa strukturer. Byggbranschen har en lång tradition av att ha lärlingssystem och ta hand om personer utan utbildning och föra vidare dem till byggindustrin.

I dag finns 97 000 byggföretag i Sverige och inom hela byggbranschen uppger 70 procent sig ha svårt att hitta personal. 8 000 av företagen är nystartade, enligt Åkerlind. Inom plåt- och ventilationssektorn ligger siffran på 83 procent, varav 30 procent har svårt att hitta personal för att det inte finns boende för dem, tillägger Kashefi.

Möjligheternas bransch
Därför är det oerhört känsligt i det befintliga beståndet oavsett om det gäller ränteavdrag, amorteringskrav, skuldkvotstak eller något annat. Han beskriver byggbranschen som en möjligheternas bransch, men också som en bransch som bör hanteras med en viss fingertoppskänsla.

– Det skapar osäkerhet och då dyker marknaden väldigt snabbt. Det behövs ingen konjunkturnedgång utan det räcker att man är okänslig med hanteringen, säger Mats Åkerlind.

Han tillägger att det påbörjades byggen av 23 000 nya lägenheter i Sverige 2012, vilket kan jämföras med dagens 70 000 lägenheter. Samtidigt har antalet anställda i byggbranschen ökat med cirka 20 000 personer.

– Det är en oproportionerlig förändring. Det har inte varit samma expansion när det gäller antalet anställda som produktionsstarter.

Nya lösningar
Utstationering är en del av lösningen och ger personer rätt villkor, men idén skrämmer fortfarande bort många potentiella arbetsgivare, säger Åkerlind.

– Det är en väldigt liten företeelse i Sverige. Det finns 16 000 personer där en procent är officiellt utstationerade. 10-15 procent av arbetskraften är utländsk, men de flesta med annan bakgrund är egenföretagare och finns inte med i utstationeringsregister.

Panelen är uppriktigt förvånad över alla nyanlända som utvisas trots den befintliga arbetsbristen inom byggsektorn. Byråkratin känns stelbent i en tid då Sverige och framför allt byggbranschen skriker efter ny kompetens.

– De blir utvisade på grund av petitesser och man undrar varför och vad samhällets intentioner med det här egentligen är. Det finns ointresse för frågan, som borde ha väckt större debatt. Det är så pass många yrkesutbildade och högutbildade nyanlända som har hanterats utifrån en lönedumpningsrädsla, säger Mats Åkerlind.

Det behövs i överlag större flexibilitet i myndigheternas tillämpning av regler, säger Bettina Kashefi.

– Det kan göra mig mörkrädd ibland.

Teresa Ahola