Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Business Arena

Hotel California – Örnarna har svaret

Publicerad: 7 April 2016, 13:18

Pär Magnusson talar på Business Arena.

Foto: Sigurdur J Ólafsson.

Har man en gång checkat in på Hotel California så kommer man aldrig därifrån. Man kan checka ut när man vill men man kan inte ta sig därifrån. Så sjunger den amerikanska rockgruppen Eagles och det är enligt Swedbanks räntestrateg Pär Magnusson en alldeles förträfflig metafor för den situation världens centralbanker befinner sig i.


Ämnen i artikeln:

Pär Magnusson

Har man en gång checkat in på Hotel California så kommer man aldrig därifrån. Man kan checka ut när man vill men man kan inte ta sig därifrån. Så sjunger den amerikanska rockgruppen Eagles och det är enligt Swedbanks räntestrateg Pär Magnusson en alldeles förträfflig metafor för den situation världens centralbanker befinner sig i. ”Glöm duvor och hökar, örnarna har svaret” löd rubriken på hans presentation på Business Arena Göteborg, med hänvisning till bandnamnet Eagles.

I syfte att motverka effekterna av finanskrisen och att genom penningpolitiken stimulera ekonomin har de flesta av världen större centralbanker använt sig av det som på fikonspråk kallas för expansiv penningpolitik. Det innebär att man har sänkt riktmärket för priset på pengar, styrräntan, för att göra det attraktivare för både företag och privatpersoner att låna och investera samt att göra att det mindre attraktivt att lägga pengarna på en hög. Det i sin tur ska, i teorin, elda på ekonomin och skapa ett efterfråge- och investeringstryck som trycker upp inflationen mot det mål som de diverse centralbankerna har satt.

– Centralbankerna har inte lyckats fullt men de har lyckats till viss del, konstaterar Pär Magnusson.

Han syftar på att tillgångspriserna har stigit rejält under den lågränteperiod som den globala ekonomin gått igenom och fastigheter är ett lysande exempel. I Sverige har vi sedan drygt ett år tillbaka en negativ ränta och även om minusräntan fortfarande är isolerad till en handfull ekonomier så är det inte helt uteslutet att Europeiska centralbanken kommer införa minusränta framöver.

Finansiella kriser slår bland annat mot realekonomin genom att skada de realekonomiska agenternas, företagens och hushållens, balansräkningar men då tillgångspriserna har stigit har centralbankerna till stor del lyckats reparera de realekonomiska balansräkningarna men samtidigt har ekonomierna inte repat sig tillräckligt, något som den låga inflationen är ett tydligt tecken på då den i första hand är ett symptom på att efterfrågetrycket i ekonomin är för lågt.

Detta menar Pär Magnusson beror på att kausaliteten har blivit omvänd, det vill säga att det inte är realekonomin trycker upp tillgångspriserna – vilket är att föredra – utan tvärtom. Det i sin tur leder till att det blir betydligt svårare för centralbankerna att börja höja räntan, något Federal Reserve i USA redan har fått känna av, eftersom högre diskonteringsräntor (som exempelvis direktavkastningskravet vid värdering av fastigheter) leder till fallande tillgångspriser. Då det är tillgångspriserna som lyft realekonomin innebär det att den senast nämnda har en betydligt sämre motståndskraft ifall tillgångspriserna börjar falla.

– Centralbankerna befinner sig med andra ord i just den situation Eagles beskriver i sin text. ”You can check out any time you like, but you can never leave,” säger Pär Magnusson.

Ett annat problem som centralbankerna brottas med är att valutakanalen, den sekundära kanalen för styrräntan att påverka ekonomin, är just nu väldigt trögpasserad, huvudsakligen på grund av Kina. Renminbi, folkets pengar, är vad den kinesiska yuanen kallas i folkmun och den är fastknuten till dollarn. Stiger dollarn så stiger renminbin och det skulle omedelbart leda till en åtstramning i Kina, världens kanske viktigaste exportekonomi. Man skulle behöva sänka priserna på sina exportvaror, för att kompensera för dyrare valuta, och det skulle öka deflationstrycket i övriga världen.

De penningpolitiska riskerna är med andra ord asymmetriska, det vill säga att det är lättare att strama åt än att lätta penningpolitiken om något går fel.

Sverrir Thór

Ämnen i artikeln:

Pär Magnusson

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.