Engagemanget som lyfter staden

Hamid Zafar är i dag barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun. I januari i år utsågs han till Årets svensk av tidskriften Fokus, bland annat för sitt arbete med Sjumilaskolan i Biskopsgården i Göteborg där han var rektor. Under Business Arena lyfte han några av de problem man stod inför samt vilka faktorer han ser som viktigast för att vända den negativa trenden på skolan,

– De framgångsfaktorer som vi såg tydligt och som gav effekt var att vi gjorde ett bra förarbete, vi gick tillbaks i skolans historia och tittade på vad som inte fungerat tidigare och så samlade vi de erfarenheterna till en handlingsplan vi skrev fram som var väldigt tydlig och fungerade som vår vägkarta framåt. Vilka åtgärder vi skulle driva igenom och vilka önskvärda effekter vi ville se av detta. Detta valde vi också att kommunicera ut väldigt tydligt i organisationen och även utåt, säger Hamid Zafar.

En viktig faktor i arbetet har också varit kravställningar och förväntningar på eleverna.

– Jag tror att barn mår bra av att ha höga förväntningar, det vet vi genom forskning också. Barn vill lyckas, alla människor vill lyckas och jag tror att man lyckas bättre om man har höga förväntningar. Och att organisationen präglas av en känsla att här kan man lyckas, ingen är utdömd på förhand. För mig har det varit en viktig ådra att etablera i organisationen, säger Hamid Zafar.

När han kom till Sjumilaskolan hade redan 31 i personalen slagit larm om bristande arbetsmiljö. Det skedde dödsskjutningar runt skolan, det var oroliga föräldrar och upplopp och sönderslagna inventarier. Sjumilaskolan hade fått ett historiskt högt vitesbelopp på nästan 1,5 miljoner av skolinspektionen på grund av bristerna. Hamid Zafar berättar att det var oerhört dystert att läsa om bristerna och kritiken från skolinspektionen. Men också viktigt att inte hamna i försvarsställning utan någonstans erkänna att det är illa ställt.

Han har själv jobbat med tillsyn inom skolinspektionen och var med när man drev igenom nya skollagen och läroplanen. En av diskussionerna handlade om att staten ville ha bättre kontroll och skarpare verktyg. Hamid Zafar berättar att det finns ett par meningar i lagtexten som innebär att om en kommunal verksamhet inte klarar av att sköta sitt uppdrag kan staten tvångsförvalta. Själv undrade han var ribban för detta låg då han sett flera skolor där det var riktigt illa ställt utan det hände. Men i januari skedde det för första gången. Frågan är hur man kan låta det gå så långt, har vi kapitulerat eller är vi ängsliga att ta tag i de svåra frågorna?

– Svårt att säga, i skolans värld tycker jag att det är bekymmersamt att det kan tillåtas, gång på gång, att det kan tillåtas gå så långt att det blir så illa att en skola drabbas av höga vitesbelopp eller som vi hade nu i januari i Botkyrka där en kommunal skola för första gången tvångsförvaltas av staten. Och det här har inte skett i ett vakuum, det har varit en process där en skola fått ta den hårda smällen, politikerna och beslutsfattarna har inte tagit sitt ansvar. Det är oerhört bekymmersamt och jag tycker att det här är något man ska ta på stort allvar, säger Hamid Zafar.

Att lyckas vända en negativ trend kräver förstås ett stort engagemang från alla inblandade. Vad har Hamid Zafar för tips till de som vill förändra?

– Jag tycker att man ska utgå från det man brinner för. Men jag skulle också vilja säga att ett gott råd från mig är att lyssna in åsikter från olika håll. Om man engagerar sig i en fråga är det väldigt viktigt att man lyssnar in de som står på andra sidan så att säga. Att inte låsa in sig i sin egen åsiktsbubbla utan verkligen ta sig tid att lyssna på de som inte tycker som du gör. Det är ett gott råd på vägen.

Mattias Fröjd