Fredag25.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Business Arena

”Den mörka sidan av den urbana revolutionen”

Publicerad: 25 September 2015, 13:46

Rocinha

Vad skapar våld och hur lyckas vissa städer reducera brotten medan andra ger upp? Är stora, tätbefolkade städer farligare men framförallt, hur vänder vi på situationen?


Ämnen i artikeln:

Business Arena

Vad skapar våld och hur lyckas vissa städer reducera brotten medan andra ger upp? Är stora, tätbefolkade städer farligare men framförallt, hur vänder vi på situationen? Med detta arbetar Robert Muggah som är expert när det gäller säkerhet.
– I den urbana revolutionen vi upplever tenderar man att inte fundera så mycket på privat säkerhet utan mer fokusera på de stora möjligheterna tillväxten ger.

Rocinha (toppbilden) är en kåkstad likt andra som omger de flesta större städerna i Brasilien och enbart i Rio de Janeiro finns över 600 områden som Rocinha. Kåkstaden ligger i anslutning till Tijuca Forest världens kanske största urbana skogsområde.
– Om Tijuca är Rio de Janeiros lungor så är Rocinha den högra njuren. Just denna ikoniska utsikt har blivit en turistattraktion, du måste kämpa för att få plats att ta ett foto. Runt om har affärer öppnat och området sjuder av liv. Vad som förbluffar mig är att du kan ta denna bild över huvud taget, tills nyligen var Rocinha den farligaste slummen i hela Latinamerika. Det var, och är till stora delar fortfarande, drivet av knarkindustrin, säger Robert Muggah, som inledningstalade på Business Arena i Stockholm.

”Turbo-urbanisering”
Just nu lever vi i det största populationsskiftet i historien, menar Muggah. Under tidigt 1800-tal levde endast tre procent i städer, på 1950-talet var det 30 procent och i dag mer än 50 procent. Vi ser nu uppkomsten av städer med över 10 miljoner invånare, Megastäder, ett fenomen som startade under vår livstid, berättar Muggah. 1970 fanns det bara tre, New York, London och Tokyo, i dag bor 20 procent av jordens befolkning i någon av de nu 28 megastäder som finns och 2030 kommer antalet att vara 41. Men stora städer är inte per definition farliga städer påpekar Robert Muggah, och tar Tokyo som exempel som med sina drygt 30 miljoner invånare räknas som en av de säkraste i världen. Det är hastigheten i tillväxten som är av betydelse. Och slumområdena växer snabbast.
– Den stora boomen och tillväxten av slumområden började på 1970-talet. Detta kommer att fortgå resten av vårt århundrade. I Europa och Amerika bor de flesta redan i städer, man har redan genomfört sin demografiska övergång. Det framtida befolkningsskiftet kommer att ske i syd och öst. 95 procent av befolkningstillväxten det närmaste årtiondet kommer ske i utvecklingsländerna, nästan alla kommer att hamna i städerna och slummen. Vi har nästan en miljard som bor i slummen i dag, det kommer att öka till 2 miljarder under vår livstid, säger Robert Muggah.

Han tar Karachi som exempel, en hamnstad på en halv miljon invånare 1950, i dag bor där 23 miljoner. Visst står de för två tredjedelar av Pakistans BNP men är också den våldsammaste staden i Asien, berättar Muggah. Han visar en satellitbild av jorden som visar ljus ”föroreningar” och södra delen av jordklotet är fortfarande i mörker.
– Det tar oss till vad jag kallar den mörka sidan av den urbana revolutionen. Majoriteten av denna turbo-urbanisering sker i de södra delarna, precis där ljuset fortfarande inte syns. Många städers snabba tillväxt överskrider myndigheternas och den privata sektorns möjligheter att absorbera och integrera den nya befolkningen och kan man inte få igång ljuset blir följdeffekterna med ökad brottslighet och oroligheter högst påtaglig, säger Robert Muggah.

Har detta något med Skandinavien eller Stockholm att göra? Om man får tro den lokala pressen, som Muggah läste på vägen över till Sverige, så är det förmodligen den farligaste platsen i världen, media talar om brottsvåg i Stockholm, ökning av rån i Oslo, överfall i Helsingfors med mera. Det är förvisso sant, menar Muggah, problemen ökar, inte minst med en ökande immigration, ökande inkomstklyftor och arbetslöshet.
– Verkligheten är dock att Europa är säkrare i dag än det någonsin varit, i norra Europa har antalet mord fallit under de senaste 700 åren. Det globala snittet ligger på 6,7 mord per 100 000 invånare – i Skandinavien är det mindre än 1 per 100 000, säger Robert Muggah.

RobertMuggah

Robert Muggah. Foto Sigurdur J. Olafsson.

Men han påpekar att likheterna mellan urbant våld i Skandinavien och resten av världen följer i stort sett samma mönster. De som dödar eller dödas är oftast unga män mellan 15-30 som är utanför skolan, utan jobb och utan valmöjligheter.
– Vi kallar dem för ”generation jobless” och det är knappast en grupp som är isolerad till Brasilien, det finns just nu över 26 miljoner 15-24 åringar i Europa som inte blir utbildade, anställda eller tränade och det växer. Ytterligare 262 miljoner av denna grupp finns i utvecklingsländer, speciellt i bräckliga städer.

Här ligger kärnan i problemet, menar Muggah, den snabba utvecklingen innebär att städerna karvas upp i har och inte har, det handlar om social och ekonomisk exkludering vilket leder till fysisk segregering och städer av murar.
– Föga överaskande blir resultatet att frustration och protester växer. Det sociala kontraktet, det viktiga avtalet som binder stadens myndigheter och dess invånare samman börjar luckras upp. De som har råd köper servicen, de som inte har råd lever ”off the grid”. Städerna börjar bygga om sig själva kring eliten, och det är farligt. Varför? För de myndigheter som inte kan tillhandahålla service till de som inte har, de fattiga, där kommer andra att kliva in och tillhandahålla det i stället. Service som sophämtning, utbildning, el, internet med mera i slummen i städer som Rio eller Karachi tillhandahålls inte av myndigheterna utan av maffiagrupper. Detta underminerar integriteten och stadens chanser till överlevnad, säger Robert Muggah.

Allt detta uppmuntrar de som har att bygga högre stängsel, skaffa mer säkerhet och myndigheterna att skaffa fler poliser. Mer effektivt, anser han, är metoden ”design out crime”.
– Målet är mer öppna och inkluderande ytor, snarare än privatisering och murar. Man integrerar brottsbekämpning i staden snarare än att det blir något man reagerar på i efterhand.

Robert Muggah jobbar nu bland annat med regeringen i Brasilien för att försöka reducera våldsbrott i Rio de Janeiro. I Rocinha pågår ett arbete med att skapa bredare gator, automatiska ljus, uppgradering av en del av beståndet, nya transporter för att länka fattiga delar med rikare. Det är inte perfekt ännu, säger Muggah, men under de senaste sex åren har antalet mord sjunkit med 65 procent.
– Man måste öka invånarnas affektion till staden, eller slummen. Det är inte lätt och det handlar inte bara om arkitektur eller infrastruktur. Så hur gör vi detta? Vi skapar utrymmen för unga vuxna. Vi lagar skadegörelse och tar bort graffiti istället för att låta det förfalla. Vi gör om sättet att röra sig och interagera i staden. Det handlar inte om att vara mjuk, utan att det är effektivt. När vi konfronterar tillväxten i städerna måste vi undvika frestelsen att barrikadera och stänga in oss, utan söka motsatsen. Om vi ska fostra säkerhet måste vi vara mer öppna och inkluderande, säger Robert Muggah.

Mattias Fröjd

Ämnen i artikeln:

Business Arena

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.